ALS erbjuder analyser av mögel i inomhusmiljö. Genom DNA‑analys av mikroorganismer i damm (A‑3e) kan vi ge en första indikation på om det förekommer mögel‑ eller fuktproblematik. Vid luftprovtagning erbjuder vi mögel- och sporhaltsräkning på filterprov (A‑3g), där totalhalten bestäms med svepelektronmikroskopi (SEM). Vid konstaterad fuktskada eller misstänkt mögelpåväxt rekommenderar vi mikroskopering med faskontrast på materialprov (A‑3h). När det inte är möjligt eller lämpligt att ta ut ett materialprov kan vi istället erbjuda analys av ALS provtagningstejp (A‑3i). Vid mikroskopering med faskontrast artbestämmer vi mögel som vi kan identifiera ner till släktesnivå och vid behov kan mikroskoperingen kompletteras med odling av mikroorganismer (A‑3b).
Våra analyser:
Mögel är mikroskopiska svampar som växer som tunna trådar, så kallat mycel, och förökar sig genom att bilda sporer. De blir synliga för blotta ögat först när de har bildat kolonier och tillväxten blivit tillräckligt omfattande. Vid en fuktskada, till exempel i golv eller väggar, kan mögel och bakterier börja växa på byggnadsmaterial. Mögel kan tillväxa även på syntetiska material såsom isolering och plast, men trivs bäst på cellulosahaltiga material som papp, reglar och trossbottnar. Mögelarter har olika preferenser, men fukt är alltid den begränsande faktorn för tillväxt.
Mögel och bakterier kan också tillväxa på grund av bristfällig ventilation. När det gäller så kallat hygieniskt mögel, till exempel mögeltillväxt vid vattenkranen i kök och badrum, är det i de flesta fall främst ett estetiskt problem. Men när fuktig luft i byggnaden gör att mögel börjar växa spontant i större omfattning kan det orsaka problem i inomhusmiljön.
Det finns tusentals arter av mögel och en del av dem trivs i inomhusmiljö. Sammansättningen av mögel kan variera beroende på fukthalt, material och hur länge det har varit fuktigt. Generellt är släkten som Penicillium och Aspergillus pionjärarter, medan till exempel svartmöglet Stachybotrys ofta är sent på plats för att konkurrera ut andra mögelarter. Svartmöglet Stachybotrys är dessutom en bra indikator på fuktskada, eftersom det inte förekommer utomhus i Sverige. Chaetomium och Stachybotrys, två svartmögelsläkten, kräver mycket hög fukthalt för att växa. När det förekommer höga koncentrationer av mögel i en byggnad kan detta, oavsett art, öka risken för hälsoproblem. Läs gärna vårt infoblad om mögelsvampar som vanligen kan identifieras med mikroskopering.
Fukt och mögel i byggnader påverkas vår hälsa och kan orsaka byggnadsrelaterad ohälsa. Hur och om man påverkas är individuellt, men överkänsliga personer brukar reagera först. Människor kan påverkas av mögel (inandning av sporer), mykotoxiner (svampgifter) och luktämnen (exempelvis geosmin) samt kemiska emissioner (VOC) från fuktpåverkat byggnadsmaterial. Mögel är en av de vanligaste orsakerna till byggnadsrelaterad ohälsa, men besvären beror ofta på en cocktail-effekt där flera faktorer samverkar. Det vanligaste sättet att testa om symtom är kopplade till en specifik byggnad är att tillfälligt vistas någon annanstans under 1–2 veckor. Om symtomen förbättras inom 1–2 dagar och sedan återkommer när personen återvänder till byggnaden talar det för byggnadsrelaterad ohälsa. Personer med byggnadsrelaterad ohälsa diagnostiseras av vården och byggnaden utreds av en fuktskadesanerare. Arbetsplatser utreds ofta med SWESIAQs modellen och enkäter såsom Örebroenkäten. Information om fuktskador med mikrobiell påväxt och olika metoder finns i SWESIAQs dokument "Utredning av mikrobiell påväxt i byggnader".
Det finns inga nationella riktvärden för mögel. Laboratoriet tillhandahåller egna bedömningar och gränsvärden som baseras på kollegial branscherfarenhet och vetenskapliga studier. Analyserna ska ses som ett komplement till en utredning och det slutliga tolkningsansvaret ligger hos utredaren.
Global Hemsida
Sök
svenska
Logga in
